Jag har haft semester, jobbat en vecka och ska nu ha semester igen. Johan har haft semester, varit själv med barnen en vecka och ska nu börja jobba igen. Han har också gått med i Facebook. Sommarens sensation kan man säga.
Sommarens katastrof har väl alla hört om vid detta laget. Tänker på de drabbade i Norge hela tiden. Fruktansvärt!
Annars ber jag om ursäkt till er som inte gett upp hoppet om ett inlägg här, och som har en egen blogg som jag borde bry mig om. Jag har inte brytt mig på hela sommaren. Men jag bryr mig i den andra virtuella världen - Facebook. Så, nu kan jag sluta ha ångest över det.
Annars är jag en överdrivet planerande människa som redan börjat leta höst/vinterkläder åt barnen och påbörjat inköpslistan till Ullaredsresan om 2 månader. Planerande eller rastlös. Ska snart fundera ut var mina fickpengar till resan ska komma ifrån.
Jag har fyllt år också. Är tydligen med i 29-klubben nu vilket innebär att man varje år framöver kommer fylla just 29. Låter ju strålande! Synd att Johan missade att gå med i den klubben där förut. Han är visst redan 32 så där är det redan kört ;-)
Såna bor det i vardagsrummet och i källaren, inlåsta då förstås. Men idag satt det en på trappräcket. Hur vi upptäckte det? Alvin skrek: Pappaaaaaaaaaaaaaaa ödlaaaaaaaaaaaaaaaa!" och Johan rusade dit i full fart, glad i hågen som ett barn på julafton. Först trodde han visserligen att en av de inlåsta hade rymt, men eftersom han känner igen våra husdjur (vilket inte jag gör) så såg han snabbt att det var en vild variant. "Gumman, kom hit! Nu! Fort! hämta kameran! Kom!" skrek han. Är vi i tropikerna eller? Jag vet att det finns ödlor i Sverige också men jag tycker inte att de borde vistas sådär nära ingången till vårt hus. Hua!
Och appropå ödlor har de två små vi har i vardagsummet fått en liten bebis. Bebisen är ungefär lika stor som en tandpetare fast lite tjockare. Den var rolig att titta på den gången vi lyckades se honom. Nu kan han lika gärna ha krypit ut genom ett myggnät, vem vet ;-)
Nu skulle jag lägga ut en bild här på trappödlan, för vi tog faktiskt en bild, men min hjärna är på semester och orkar inte leta efter kamerasladden.
Imorgon blir det den årliga resan till Furuvik för att spendera resten av lönen. Förhoppningsvis kommer vi nog hem med några kilo choklad som plåster på såren ;-)
Men så skoj vi ska ha!
Förra inlägget skrev jag efter ett inlägg jag skrev fem minuter innan det förra. Typ. Summan av kardemumman: Ett inlägg, det viktigaste, existerar inte längre. Fast så viktigt var det inte. Det handlade mest om att det redan blivit Juli fast jag fortfarande tror att det är Maj.
Men trots oviktigheten blir jag helt vansinning på när en dator eller ett internet helt själv kan fatta ett beslut att det där var så förbannat trist så det tänker jag inte publicera. Eller det blev publicerat först men sen var det väl så felstavat så det inte fick vara kvar i cyberspace.
Lika irriterad blir jag på att behöva vänta på saker. Som idag tex stod vi i en terminalhall hos DHL i en kvart innan nån sommarjobbare ens fattar att den blinkande lampan i taket betyder att någon i andra änden av lagret tryckt på en knapp och vill hämta något. När denna sommarjobbare sen likgiltigt dyker upp på en larvig truck medans hon känner sig lagom cool, får man frågan varför det inte står något lagernummer på uthämtningspappret. Ja jag vet inte men du kan ju höra med din kollega som gav oss pappret kanske?!! Herregud.
Ja men annars badar vi, solar blekfeta kroppar och bara existerar. Love it!
En sån skulle jag uppenbarligen behöva till min blogg. Läste för första gången igenom vad jag skrivit tidigare och var tvungen att leta rätt på gamla betyg för att se om jag överhuvudtaget läst Svenska i skolan. Ja det hade jag, både A och B med VG och MVG i betyg dessutom. Wow! tänkte jag då. Sen undrade jag: Vad hände sen?
Jaja jag tror mina 1-5 läsare har överseende med detta.
Nej nu måste någon ordna hit mat. Tjingeling!
